treprocentnu

Vid sekelskiftet beslöt våra makthavare att vi inte hade något definierbart hot mot Sverige så som vi hade under kalla kriget. Detta kan på många sätt ha varit helt sant. Vi hade inte längre ett stort östblock med en uttalad ambition av världsherravälde. Vi hade inte heller ett starkt västblock som stod berett att möta en aggression från detta.
Men vad hade vi egentligen?
Det hade vi inte en aning om och är inte helt klara över idag heller.
Den logiska slutsatsen att dra hade alltså varit att vi inte längre kan fokusera vår krigsmakt på ett tydligt och klart scenario som är trots allt ganska enkelt att planera för. Vad vi borde gjort är alltså att öka försvarsanslagen snarare än minska dem, detta för att skapa ett försvar kapabelt att möta vad som helst, snarare än bara ett storangrepp från stormakt röd.
Det kalla krigets slut innebar inte en ökad säkerhet för Sverige, den innebar en minskad säkerhet. Till exempel har centraleuropas accelererande beroende av fossilgas från Ryssland gjort att vi inte längre kan se en demarkationslinje genom tyskland. vid en eventuell framtida konflikt kan tysken lika gärna stå på Rysslands sida mot Sverige som på vår sida mot sovjet, särskilt då vi inte är medlemmar i NATO vilket skulle gjort oss till automatiska kompisar med Tyskland och i just det scenariot gett oss en viss säkerhet.

Alltså, slutsats av frånvaron av tydliga hot borde föranlett ökad försvarsbudget, inte minskad.

En truism i all militärplanering är att man planerar för det senast utkämpade kriget och att det visar sig aldrig vara det förra kriget som inträffar nästa gång.
Med detta vill man påskina att det är en dumhet att i sin planering försäkra sig om att kunna möta den krigföring som nyttjades i det förra kriget då den ju inte kommer att gälla i nästa.

Detta är ett av de mest ohederliga argument man kan använda i min mening. Själva orsaken till att det förra kriget inte upprepas är ju just därför att man står rustade för att hantera det kriget. Men även fienden står väl rustad att föra det kriget och det innebär att om man inte själv är redo att föra det förra kriget så har fienden inget skäl att inte genomföra just det föra kriget, man har ju redan materielet och kompetensen att genomföra det.
Vi måste allltså med nödvändighet rusta oss både för det förrra kriget och för de olika sätt vi tror att är möjligt att nästa krig ommer att föras på. Idag är Sverige varken rustat för det förra kriget eller för nästa krig. Varför inte det?

Vem förväntar sig att jokern ska komma in och utöva massmord när man går på Bio?
Så är det även för en nation. Vi ska inte bara vara beredda på det förutsägbara, vi ska även vara beredda på det oförutsägbara.
Ska vi vara förberedda på det oförutsägbara så kan vi inte förvänta oss tjugo års förvarning så att vi kan skaffa en grundläggande försvarskapacitet. Vi måste ha en omedelbart gripbar grundläggande försvarskapacitet och en snabbt mobiliserbar god försvarskapacitet. Det tarvar en försvarsbudget om 2-3% av BNP och ett välskött värnpliktsbaserat försvar, gärrna med en eller två brigader yrkesfolk som snabbt gripbart komplement.

Per-Albin sade en gång att vår beredskap är god.
Det var den, för han talade om vår beredskap i försörjningsfrågan och till skillnad från under första världskriget så svalt man inte i Sverige under det andra världskriget, även om man fick avstå en hel del.

Men hur är vår beredskap idag? Klarar vi att hålla neutralitetsvakt i sex år med lagrat bränsle och vad vi idag har förmåga att producera inhemskt?
Har vi livsmedel att försörja folket tills dess att jordbruket kunnat ställa om att möta hela det inhemska livsmedelsbehovet?
Har vi ekonomiska resurser att köpa in det vi behöver om säkerhetsläget i vår närhet hastigt förändras?

Jag tror att svaret på alla dessa frågor är NEJ.
Vad tror du?

Enligt Observationsplatsen för en del veckor sedan har Ryssen fått luftattacksrobotar driftsatta från fredsgrupperingsplatser i königsberg och Viborg når mål över det restSvenska fastlandet. Detta ställer nya krav på svenskt luftvärn. Vi måste utöver luftvärn som kan ta ner Ryskt jakt och attackflyg även ha luftvärnn som kan se och ta ner ryska kryssningsrobotar och luftattacksrobotar. Vi måste även ha markgrupperade och fartygsburna luft, mark och sjömålsrobotar som åtminstone kan med säkerhet slå ut de ryska militära plattformarna i anslutning till Niordstram samt kan nå alla Ryska grupperingsplatser på ockuperat område i östra rikshalvan. När ska statsmakten ta det ansvaret?

Som barn av det kalla kriget minns man ännu texten i telefonkatalogen på bladet om "När kriget kommer".
Där stod "Alla besked om att motståndet skall upphöra är falska". Nu har våra styrande meddelat oss att vi ska ge upp kampen, vi skall ge upp förmågan att försvara Sverige. Värnplikten genom statsmaktens försorg är avskaffad och lagen förbjuder oss att ta eget ansvar i form av etablerandet av frikårer.
Men, vi vet att alla besked om att motståndet skall upphöra är falska. Alltså vet vi att meddelandena om att vi inte längre har en allmän värnplikt och att inte längre varje svensk har en skyldighet att förbereda sig att med vapen i hand försvara landet är falska. Då de som styr Sverige idag sprider sådana meddelanden så måste vi anta att de inte är kapabla att ta ansvar för Sveriges säkerhet och därför som ansvarstagande medborgare själva ta det ansvaret.
Därför uppmanar jag dig härmet att göra din plikt för landet, låt oss kalla det soldatplikt. Då kronan inte längre utbildar många nog soldater för att försvara landet måste vi själva ta ansvar för att bli soldater.
Börja motionera, håll din kropp i sådan form att du klarar soldatlivets påfrestningar, marshera, spring, styrketräna.
Upprätthåll nödvändiga förmågor, orientera, skogsvandra, campa. träna dina reflexer, spela Lasergame och paintball med dina kamrater.
Men även om din kropp och framför allt din hjärna är vapnet så behöver du verktyg. Tag jägarexamen och köp lämpliga vapen. En cylinderrepeterbössa inskjuten på åttio meter är bra till älgjakt, men det är inget vapen för en soldat. Köp en halvautomat i en adekvat kaliber (minst 5.56/223, helst 5.56 eller .308) och gärna en högkvalitativ grovkalibrig studsare med bra optik som du skjuter in på 600 meter och lär dig skjuta på långa avstånd med, i en folkarmé utan tunga vapensystem kommer vi att behöva duktiga krypskyttar.
Vi är förbjudna att organisera oss annat än i hemvärnet och hemvärnet är inte för alla, så om du inte kan eller vill gå med i hemvärnet, gör det jag sagt ovan och skaffa dig åtminstone 500 skott till halvautomat och 100 skott till eventuell prickskyttsbössa för att täcka ett primärbehov.
Om våra styrande kommer till insikt i tid så går det snabbare att soldatutbilda vältränade svenskar med egna vapen och med god kunskap om skog och mark och orientering, än att söka köpa in enskild soldats vapen från utlandet och försöka få ordning på okunniga soffpotatisar. Studerar du dessutom krigskonsten så kan du bli en kompetent ledare för det försvar vi måste nyuppställa. Tung materiel och understödsvapen kommer vi att lida brist på på grund av politiskt vanstyre, men ett land där varje vapenför medborgare har tagit sitt ansvar och har en bössa hemma som h*n kan använda är ett ganska välförsvarat land ändå.
Trots våra politikers svek måste motståndsviljan leva, din insats är viktigare än någonsin förut.

Idag har vi ett betydande glapp mellan korvetterna och Hurtigklassens små bevakningsbåtar.
Jag tycker att det utöver att vi borde skaffa en högsjöflotta även är hög tid att skaffa mindre fartyg.
Om vi när vi inför en ersättare till de gamla patrullbåtarna väljer att ge dessa mått som tillåter dem att gå i Göta Kanal, alltså max 30 meter lång, 7 meter bred och 2,8 meter i djupgående får vi en förmåga att flytta marin slagkraft mellan öst och västkusten utan att vara beroende av Öresund.

Frågan är om ett så litet fartyg har tillräcklig slagkraft och uthållighet, eller om nackdelarna av måtten är större än fördelen av at kunna nyttja Göta kanal. Hur som helst så behöver vi ett nytt fartyg i patrullbåt eller robotbåtsklass med mångsidig och stor slagkraft.

en fundering jag har kring fartyg i patrullbåtsstorlek är att man kunde låta dem arbeta i Rotar, där den ena har sjömålsrobotar och sjunkbomber och den andra har luftvärnsrobotar och eventuellt kryssningsrobotar. På så vis får man en tillräcklig total förmåga om båtarna är många nog.

Vi hade en gång i tiden vad som kallades för allmän värnplikt. Alla unga män mönstrade och nästan alla gjorde lumpen. Men placerades alla rätt? kallades alla lämpade och motiverade in?
Till att börja med så hade vi inte värnplikt för kvinnor.
Att inte ha värnplikt för kvinnor är i högsta grad rationellt. Kvinnor har en viktigare roll att fylla, nämligen att föda barn och att uppfostra nästa generation soldater. Det är en väldigt kall inställning, men icke desto mindre sann.
Tänk på första världskriget, praktiskt taget en hel generation unga franska och tyska män dog på slagfälten, tjugo år senare dog ytterligare en hel generation unga franska och tyska män på slagfälten. Hade kvinnorna dött på slagfälten istället undrar jag om ländernas numerär vore återställd idag.
Det behövs inte många män för en nations fortplantningsarbete, men en hel del kvinnor, alltså är kvinnorna för värdefulla för att riskeras på slagfälten.
I ett modernt försvar måste vi dock ha rätt man på rätt plats och rätt man är inte sällan en kvinna.
Jag vill därför föreslå att vi inför en riktig allmän värnplikt. Alla unga svenska män och kvinnor skall kallas in för grundläggande militär utbildning en vecka efter studentexamen. Denna skall ske i skogen på övningsfält inte för långt från hemorten. Denna militärtjänst pågår hela sommaren med hemförlovning tre dagar runt midsommar och åter en vecka innan höstterminen börjar på universiteten. När höstterminen på universiteten slutar återvänder man till det militära, men den här gången på snö och köldsäker ort i norrland och med hemförlovning dagen före julafton och återinställelse dagen efter annandagen. Därefter sker hemförlovning fredagen innan vårterminen börjar på universiteten.
Under dessa drygt tre månader hinner man få en gemensam upplevelse som nästan alla svenskar kommer att ha och som är jämförbar med den alla Svenska män födda före 1980 har. Denna gemensamma erfarenhet ska man inte underskatta som gemenskaphetsskapare, något Sverige är i akut behov av för närvarande. Det är dessutom svårt att ha fördomar om någon man delat knäppetält med. Vi har mängder av ungdomar idag som inte umgås med någon utanför sin socialgrupp. Under denna grundläggande militärtjänst kommer man att umgås med personer ur alla socialgrupper. Stureplansbrats kommer att umgås med förortsungar av alla etniciteter och storstadsbor av alla slag kommer att kämpa tillsammans med bondgrabbar och så kallat white trash från avfolkningsbygd i inlandet. Fördomar kommer att ersättas med vetskap.
Som individ kommer man dessutom att lära känna Svensk natur och sina egna och andras förmågor och gränser, allt detta är värdefullt, för såväl män som kvinnor.
Efter denna grundutbildning kommer såväl den enskilde mannen eller kvinnan att veta om han eller hon vill fortsätta sin militärtjänst som befälen kommer att veta vilka som är lämpade och motiverade för vidare utbildning.

Under våren utvärderar befälen vilka som skall göra vidare tjänst och var dessa platsar bäst, ungefär 50% av varje årskull, sannolikt ill 80-90% män. Sedan arbetar pliktverket en tid och de som skall tjänstgöra vidare kallas in efter sommaren när universitetsterminerna börjar och tjänstgör i ett år eller mer beroende på befattning.

Med detta förslag kommer militären som organisation att veta på ett sätt som de inte kan veta efter en tvådagarsmönstring vem som är lämpad och motiverad för vad för tjänst och vi kommer att få rätt man och rätt kvinna på rätt plats.

Sverige har inte haft någon högsjöflotta sedan de sista jagarna togs ur bruk i början på åttiotalet.
Tanken har varit att vi inte behövt någon högsjöflotta då vi bara ska försvara oss vid eventuellt angrepp mot det egna terrritoriet.
Detta är enligt min mening en dumhet, av flera skäl.
Under det senaste kriget kom en konvoj med handelsfartyg till Sverige, denna mötte vi med vår högsjöflotta på nordsjön och eskorterade till göteborg.
Vid ett eventuellt framtida krig där Sverige är neutralt så kommer vi att vilja upprätthålla så mycket av normal handelssjöfart som möjligt. Detta förutsätter att vi kan eskortera vår handelssjöfart förbi de områden som de stridande parterna är verksamma inom. Detta förutsätter en högsjöflotta som har räckvidd och övrig uthållighet för resor åtminstone tur och retur till USA i alla väder och årstider. När man är så långt från Sverige krävs även att fartygen har kapacitet att på egen hand hantera allt vad de stridande parterna kan kasta mot dem. Detta förutsätter åtminstone Jagare, helst en robot och helikoperkryssare med kvalificerad jagarskärm och helst två á tre sådana kryssargrupper.
Denna konvojeskort kommer att behövas för att visa för de krigande parterna att Sverige kan och vill skydda sin handelssjöfart och därmed få dem att hålla sig borta. En handelssjöfart skyddad enbart av neutralitetsflagg kommer endera att rent allmänt kapas eller sänkas av någon krigande part bara för att de kan, eller kapas eller sänkas för att förhindra att den andra krigande parten får tillgång till den.


Även om Sverige dras in i krig har en högsjöflotta en roll att spela.
När Sverige angripits och kriget är ett faktum upphör de krigande parternas nationsgränsers betydelse. Under andra världskriget flyttade Sovjett sin tillverkningsindustri bortom Ural och därvid utom Tysklands räckvidd. När Tyskland inte kunde nå fiendens industri kunde de inte vinna.
När Sverige angripits kommer det inte att räcka med att försöka hävda vårt territorium, vi måste förneka angriparen alla strategiska resurser. Hans handelssjöfart måste hindras, hans civil och militärflyg måste störas, hans infrastruktur och industri måste i möjligaste mån skadas eller elimineras och hans utskeppningshamnar måste förstöras.
Är fienden någon annan än danmark eller Norge så ligger allt detta utom räckhåll för Svenskt flyg och Svensk kustflotta, det krävs mobila vapenplattformar, alltså en eller flera kryssargrupper och gärna Ubåtar med kryssningsrobotar och kvalificerade höghöjds luftvärnsrobotar. En kryssargrupp på nordsjön kan störa fiendens handelssjöfart, en Robotubåt som avfyrar sina robotar uppe i nordostpassagen kan skada infrastruktur och industri långt bakom Ural, en Robotubåt med Höghöjdsluftvärn kan ta ned fiendens civilflyg med afffärsresenärer eller semesterfirare och föra kriget till fiendens hemmaplan, var som helst i världen.

Tre procent nu är en blogg syftande till att i längden skapa en rörelse för att återta en försvarsbudget om tre procent av BNP.
Jag som startat denna blogg är övertygad om att tre väl förvaltade procent av brutttonationalprodukten är det minimum som krävs i försvarsbudget för att i säkerhetspolitiskt lugn tid trovärdigt visa för vår omgivning att vi är villiga och kapabla att försvara vårt land och för att vid försämrat säkerhetspolitiskt läge ha en stabil grund att bygga på för att kunna möta alla påtryckningar eller angepp som våra grannar eller andra med kapaciteten att projicera militär makt i vårt område kan komma med.
Jag är även övertygad om att allmän värnplikt där åtminstone femtio procent av varje årskull utbildas under minst tolv månader är en förutsättning för ett land som Sverige med stor yta och liten befolkning.
Välkomna hit, nu börjar resan.